Storhogna högfjällshotell & spa

#boendeanläggningarifjällen

Vet inte riktigt varför vi aldrig varit på Storhogna högfjällshotell & spa tidigare. Vi har pratat om det i flera år men det har ändå inte blivit av. Nu när vi varit där är det ändå mer obegripligt. Storhogna Högfjällshotell & spa ligger i Härjedalen vid skidbackarna i Storhogna och i samma fjällmassiv som Klövsjö och Vemdalen. Aktiviteter i området på sommaren är tex vandring, fjälllöpning, fiske, golf och mtb. När vi besökte anläggningen i helgen var det framförallt dagstursvandrare vi stötte på. Själv hotellet är faktiskt vår reseanledning denna gång då vi på bilder sett deras spa och vinterträdgård. Vi passade självklart på att både springa och vandra på fjällområdet som är litet, lätt att hitta i och man är snabbt uppe på fjällplatån.

Men ganska snabbt efter turerna på fjället låg vi och plaskade i poolen, bubblade i det varma och sköna spabadet och hamnade sedan på terassen med öl och bubbel i handen. Vi hade ju redan vandrat 12 kilometer från Helags på förmiddagen och hade helt klart gott samvete att ägna massor av timmar till att bara vara. Rummet vi bokat var djurtillåtet med egen ingång från sidan men vissa av hotellets gemensamma sällskapsutrymmen är det också fritt fram att ha hunden med. Trevligt och rymligt rum med skålar och filt till hunden samt badrockar och tofflor till oss tvåbenta. Efter att ha njutit i spaet en bra stund bytte vi badrockarna mot andra kläder sjönk ner i en soffa i den häftiga inglasade trädgården. Här rinner en fjällbäck som kantas med stenar och stora träd vars grenar når upp till det glasade taket. Grymt trevlig plats att sitta och umgås på, inomhus fast med naturkänslan nära. Kvällen fortsatte med mystema och en härligt god middag med 3 rätter och goda viner innan det var dags för oss att att ta en kvällstur med Lukas och krypa ner i dubbelsängen. Hotellfrukost, hotellfrukost ja det är ju gott och mysigt men varför blir man mätt så fort ?

Tack och hej till Storhogna Högfjällshotell och spa. Vi tycker det var ett trevligt ställe att mysa på och med möjlighet att göra kortare turer området. Och eftersom det för oss bara ligger 2 timmar bort så blir det garanterat fler gånger. Men nu är det dags att planera in nästa fjällboende vi vill besöka. Något av de som håller öppet under oktober, vad ska vi välja?

Fjällområdet Vemdalen, Storhogna och Klövsjö

STF Helags Fjällstation

#boendeanläggningarifjällen

Efter vår flytt från Gävle till Fjätervålen för snart två år sedan inser vi mer och mer vilket fantastiskt läge vi bor i. Vi har, utöver allt vi kan göra direkt från stugdörren, inom en radie av 1-2 timmar med bil en hel hög av spännande och fina fjällorter, fjällstationer, fjällhotell, fjälltoppar, vandringsområden … ja ni fattar att det liksom spritter i kroppen efter att få tiden att besöka alla dessa platser. Med Fjätervålen som basläger har vi tex 15 minuter med bil till Härjedalsgränsen, ca 1 timme till Funäsdalen, 1 timme till Grövelsjön, 30 minuter till Lofsdalen och 1,5 timmar till Vemdalen. Sedan har vi ju också en massa på den Norska sidan av gränsen men det får vi ligga lågt med tills vidare. Nu har vi 3 dagar lediga tillsammans och utifrån den långa listan med olika boenden i fjällmiljö har vi valt att besöka Helags fjällstation samt Storhogna högfjällshotell. Kanske inte riktigt vår melodi att göra sådana snabbesök då vi gärna stannar på en plats lite längre men denna gång blir det ett kortare besök för att eventuellt komma tillbaka för en längre vistelse. Vi kunde liksom inte hålla tillbaka utan ivern var för stor. Först ut är ett inlägg om besöket till Helags Fjällstation.

Från Fjätervålen har vi bara 2 timmars bilresa till Kläppen strax utanför Ljungdalen. Från Kläppen är det sedan ca 12 kilometer lätt vandring, vilket för vår del innebär 2,5-3 timmar i behagligt tempo inklusive någon rast för fika.

Ganska snart ser man toppen av Helags med Sveriges sydligaste glaciär nedanför sig sticka upp. Vandringen från Kläppen startar på en grusväg och följer sedan en bred stig fram till denna strand.
Vandringen går vidare på lättvandrade stigar genom fjällskogen
Halvägs till fjällstationen kommer man ovanför trädgränsen.

Efter 2 timmar bilfärd parkerar vi bilen vid Kläppen och startar vandringen på grusväg. Vandringen flyter på i det fina vädret och via lättvandrad fjälstig når vi trädgränsen vilket är halvvägs. Vi stannar till för att äta vår medhavda lunchmatsäck. Helagsfjället har vi hela tiden framför oss och plötsligt när vi bara har några hundra meter kvar ser vi fjällstationens alla byggnader som ligger grymt fint nedanför det mäktiga fjällmassivet.

STF Helags Fjällstation ligger med ett grymt bra läge vid foten av Helagsfjället och Sveriges sydligaste glaciär. Vi ser också Sylmassivet som ligger 19 kilometer i nordvästlig riktning. För vår del är STF Helags Fjällstation den närmaste och finaste vägen om vi skulle vilja färdas vidare in i den delen av Jämtlandsfjällen.

Detta besök vid STF Helags Fjällstation ser vi som ett första tillfälle att återknyta kontakten med denna del av fjällkedjan. Våra besök till Helags har varit få och glest utspridda och vi har av någon anledning betydligt oftare tagit oss till Storulvån och Vålådalen. Här finns dock stor potential till riktigt fina turer under såväl barmark- som snöperioden och i mitt huvud har jag redan skissat på flera trevliga alternativ. Då vi ska vandra tillbaka samma väg i morgon håller vi oss närområdet vid fjällstationen och sitter snart i den mysiga huvudbyggnaden med varsin öl i handen. På fjällstationen kan du välja allt från att fixa din egen mat till helpension. Vi har valt att boka middag och frukost.

Huvudbyggandens reception och butik
Denna dag stod det Älgfärsbiffar på menyn…. grymt gott

Middagen startar med att serveringspersonal och kocken hälsar oss välkomna och berättar för oss alla vad vi kommer att få äta samt vilka drycker som erbjuds. Älgfärsbiffarna tillsammans med ett glas rödvin och efterföljande efterrätt smakar både fantastiskt gott och mättar utan problem våra hungriga magar.

Nästa dag är vi ändå bland de första att hugga in på frukostbuffén men gör oss ingen större brådska därifrån då vi har gott om tid att vandra tillbaka för att sedan ta bilen till nästa fjällboende. Under vandringen tillbaka pratar vi om den trevliga upplevelsen vi haft och att vi absolut ska hit igen både för turer i Helagsmassivet men också som den perfekta startplatsen för lite längre turer vidare upp i Jämtlandsfjällen. Med Helags som startpunkt är det enkelt för oss att få till bra turer mellan fjällstationer och stugor men också för tältturer. En fin tur med möjlighet att bo på både fjällstationer och i stugor tror vi är Kläppen- Helags-Vålåstugorna-Gåsenstugan-Sylarna Fjällstation-Helags – Kläppen. Turen kan både göras kortare genom att gå direkt från Helags till Gåsen eller längre genom att gå från Vålåstugorna till Stensdalsstugan och därefter Gåsen. Detta är också en tur som verkligen inbjuder till att lägga in extra dagar för att tex ta sig till toppen av Sylarna, toppen av Helags eller hänga med på en guidad Fjällrävssafari i Helags. Våra hjärtan klappar också för Stensdalstugan , där vi var stugvärdar för några år sedan, som är en väldigt fin plats med möjligheter till dagsturer upp på tex Lill-Stensdalsfjället eller en tur upp i Storstensdalen.

Turidé med start och avslut vid Kläppen. Beskrivningen visar den längre varianten som beskrivs i texten ovan

På återseende säger vi. Här hittar du mer information om STF Helags Fjällstation

Skogens själ och tankar för dagen

Idag vandrar jag runt i fjällskogen tillsammans med vännen, fjällguiden och biologen Olle Kvarnbäck. Det finns något fantastiskt med att ha vänner som kan mycket mer än jag inom områden jag är nyfiken på. Målet för dagen är att Olle ska vandra runt i skogen i närheten av fjällstationen i Grövelsjön och se vilka arter han kan hitta. Fokus blir på växter då såväl insektsäsongen som fågellivet har avtagit rejält när kylan kom.

Gamla stubbar och döda träd är en pusselbit som bidrar till det komplexa ekosystemet vi kallar skog. Visste du att en tall under sin levnad och efter sin död är boplats åt närmare 300 olika skalbaggsarter. Dessa arter är inte där samtidigt utan har olika behov under tallens flerhundraåriga levnadscykel och under de århundraden då den sakta förmultnar. Dessa djur är bara ett av många exempel där en art används av en annan till helt livsavgörande saker såsom bostad, mat och plats för fortplantning. Jag , du och andra människor använder tallen i många fall till saker som absolut inte nödvändiga.

Igår tittade jag på dokumentärfilmen ”När Skogen Tystnar” av Marcus Aspsjö. Du kan se den på svtplay här. I filmen får man följa Marcus paddling på Yokun river i Alaska parallellt med inslag från svensk skog samt personer som delar med sig av sina kunskaper och synpunkter om skog, skogsbruk och skogspolitik. En fråga som ställs är – vad är en skog? Är det en samling träd och i så fall hur många träd? Eller är en skog allt vi hittar i skogen såsom blåbär, svampar, mossor, tallar, granar, rönnar, vitsippor etc. Är det i så fall fortfarande en skog om man kalhugger och tar bort träden. Kan man plantera en skog? Ja ni hör, det finns många frågor. Jag tycker Sebastian Kirppu säger det bra i filmen.

 – En skog är ett ekosystem, En skog kan bara existera när skogen själv får bestämma vilken framtid den ska ha, Ett träd måste få leva hela sitt liv och sedan få dö och förmultna på samma plats.

Björk eldticka på en fjällbjörk

Vi är många som på olika sätta är beroende av skogen. Människan är en av dessa arter men det finns många andra som nyttjar skogen för att bo, hitta föda och näring och möjlighet att fortplanta sig. Det är ett myller av arter som liksom vi behöver skogen men också bidrar till att skogen finns. Ett mänskligt stort problem är generellt, sk naturfolk undantagna, att vi inte nöjer oss med att bruka skogen utan vi förbrukar skogen och ersätter den sedan med trädplantage som då inte längre är det komplexa ekosystem som skogen utgör. Skogens själ är borta och därmed har också möjligheten för massor av individer att bo, söka näring och fortplanta sig försvunnit för alltid eller i alla fall för flera tusen år framåt.

Kvanne. En växt vars blad kan användas råa i sallader. Mycket av mat som finns i skogens skafferi nyttjas inte av människan då vi istället ger bort vår tid till någon annan som ger oss pengar för att sedan kunna köpa mat.

När jag hänger med Olle en stund under eftermiddagen ökar min kunskap snabbt och jag lär delvis känna en ny värld med små, små, arter som finns i massor och är helt beroende av skog som ekosystem. Ett av syftena med att Olle är här är att jag vill använda min möjlighet att påverka och ge människor jag möter insikt, kunskap och skapa medvetenhet att andelen skog minskar i snabb takt, att det påverkar oss och många andra, varför den gör det och vad vi kan göra åt det. Jag tror mycket på att skaffa mig kunskap, ge människor kunskap och att försöka inspirera till att de kan uttrycka sin åsikt.

Lär dig mer – Påverka mer – Sprid kunskapen vidare

Jag kände ett behov av att dela dessa upplevelser och tankar i all sin enkelhet och det kommer mer om skogen och de som lever där …. Jag lovar

Drar på oss kängorna och vandrar runt Rogen

Ok en sista check om allt är med. Jag läser högt på packlistan och min fru Elin svarar och nickar. Allt verkar med och Lukas står redan vid dörren och viftar ivrigt på svansen. Han vet att packade ryggsäckar betyder ”ut på tur”. Vi lyfter in ryggsäckarna och Lukas klövjeväskor i bilen och styr iväg från Fjätervålen med siktet på min arbetsplats STF Grövelsjön Fjällstation. Denna gång är det dock inte arbete utan en gemensam fjälltur som står på programmet. I våra ryggsäckar har vi packat mat för 6 dagar med fjällvandring. Planen är att uppleva delar av området vi inte besökt sommartid förut, ta oss tid att njuta av att vara ute tillsammans och vandra runt sjön Rogen med start och slut vid STF Grövelsjön Fjällstation. Sjön Rogen ligger mitt i Gränslandet både bokstavligt på gränsen mellan Sverige och Norge och faktiskt i ett område som kallas Gränslandet. Läs mer om Gränslandet här. Naturen i området är minst sagt varierad och erbjuder lättvandrade stigar som krävande blockterräng och moränåsar. Ofta säger man ju att Grövelsjöfjällen passar bra för dig som vandrar för första gången, och det stämmer men det finns också krävande och svårnavigerad terräng utanför leder som kräver kunskap, vana och fysik. Det är ett område som vi båda känner väl men några av de delar vi ska vandra i denna gång har ingen av oss tidigare besökt och det är en stor anledning till att vi valt att göra denna tur. För oss handlar fjällvandring mycket om att utforska för oss nya platser och allt detta för med sig. Visst är det också för avkoppling, att få umgås, uppleva naturens liv och väsen, laga god mat, mysa i tältet och allt annat men faktum är att vi gärna drar oss till nya platser. En ny plats behöver inte vara långt ifrån var vi tidigare varit utan det kan räcka med att ta ett annat vägval, en annan stig eller att följa bergsryggen istället för dalgången.

Rogen ligger i Härjedalen nära Dalarnas nordvästra hörn och sträcker sig väster ut in i Norge.

Vi startar på eftermiddagen med målet att vandra upp i Långfjällets naturreservat och tälta vid en liten bäck som rinner strax söder om fjället Mjölkstävan. En fin tältplats som jag hittat på en tidigare tur men som Elin inte tältat vid. Från fjällstationen går det brant uppför efter att vi lämnat det första hundra metrarna med spång. Vi följer leden mot Hävlingen de första kilometerna men viker sedan av rakt norrut och vandrar på fin fjällhed. Uppe på fjället Pråahta står en liten flock med renar och betar. De håller koll på oss men betar lugnt vidare.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-3.png
Fin fjällhed att vandra på uppe på Pråahta

Efter cirka tre timmar inkluderat ett par pauser är vi framme vid platsen för vår första natt. Här ligger vi högt ovan dalgången där bland annat Hävlingestugorna ligger men har ändå tillgång till rinnande vatten. Vi sätter upp tältet, badar, ger hunden mat och lagar sedan Tacosmiddag.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-1.png
Högt ovan Hävlingen har vi en fin tältplats med rinnande vatten

Jag sover lite halvdåligt under natten men då vi lade oss tidigt och inte har någon större brådska iväg så gör det inte så mycket. Vi vaknar upp till bra väder och drar igång Trangiakökets gasbrännare för att koka gröt och kaffe. Vår grötblandning har vi portionspackat och den består av havregryn, hackade nötter, solrosfrön, torkade tranbär och salt. Jag brukar även tillsätta lite blåbärspulver med denna gång plockar vi färska blåbär utanför tältet och toppar vår gröt med det, mums.

Fjällfrukost med gröt, blåbär, hjortron och kaffe. Vår grötblandning , havregry, hackade nötter, solroskärnor, salt, portionspackar vi och till denna har vi mjölk/mjölkpulver.

Efter ett par koppar kaffe packar vi ihop och vandrar över fjällheden i riktning mot Grötvallsjön. I södra ände av sjön ligger en grupp stugor som tillhör samerna i området. Vi befinner oss i södra Sapmi och här bedriver Idre Samebys medlemmar renskötsel. Vid sjöns norra ände finns en lten sandstrand där vi stannar till för lunchpaus. Nu ser vi in i Grötådalens östra delar och när vi vandrar ner mot dalgången har vi fjället Gröthogna framför oss. Vi tar oss över Grötån och följder sedan stigen som går längs med denna längre in i dalgången. På långfjället och vid Grötvallsjön såg vi lite andra vandrare men här ser vi just nu ingen.

Vi vandrar förbi en del grymt fina platser och tar oss tiden att stanna vid några av dem för att bara njuta. Grötådalen är verkligen fin. I dalgången finns del några privatägda små stugor och vid den första vi passerar har ett äldre norskt par hyrt in sig. När vi stannar till och pratar har de just återkommit efter en dagstur åt det hållet vi ska. Vi frågar om tips på bra tältplatser och mannen tar en till klunk av sin öl och berättar sedan om området som vi har framför oss. Vi säger hej och tack och vandrar några kilometer till innan vi hittar en fin tältplats vid en å som ger ifrån sig en avslappnande porlande ljud. Den vanliga rutinen, upp med tältet, tvätta sig i ån, mat till hunden och sedan middag.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-4.png
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-5.png
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-6.png
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-7.png

Denna natt sover jag som en stock. Vi tar det lugnt även denna morgon och låter tältet torka ordentligt efter några regnskurar som kom under natten. Vandringen fortsätter sedan i lika fina omgivningar som under gårdagen. Stigen för oss förbi fina Grötådalssaeter som är en gammal fäbod eller Saeter som det heter i Norge. Ett par gamla byggnader ligger på den väldigt fint belägna tomten som stigen går rakt över. Ingen är hemma och efter ett kort stopp vandrar vi vidare.

Grötådalssaeter

Vi fortsätter följa en av alla stigar som finns med sikte att ta oss till en markerad led som går norr om fjället Storsvuku. I Grötådalen finns en stig markerad på kartan vi har men i verkligheten är det betydligt fler, då det rör sig en del fiskare i området, så det gäller att ha lite koll på navigeringen.

Nu lämnar vi den fina och glesa fjällskogen och vandrar vidare på den markerade leden där vi har Storsvuku till vänster om oss. Storsvuku är med sina 1 416 meter ett av områdets högre fjäll och söder om det fina fjället ligger den norska fjällstationen Svukuriset.

Vi vandrar förbi helt magiskt fina platser med små tjärnar och bäckar som verkligen inbjuder till att stanna upp för en fika. Flera av dessa erbjuder även bra underlag för tältplats. Men för oss är det för tidigt att stanna. Efter en rad småsjöar, där vi lunchar vid en, viker vi av från leden och vandrar fritt några kilometer över den fina fjällheden för att ansluta till nästa led. Nu vandrar vi återigen in i fjällskogen och terrängen blir successivt mer kuperad med små åsar där stigen letar sig fram mellan stenblock, på åsar, mellan åsar och över åsar. I värmen är det svettigt, då jag är en person som lätt blir varm, men samtidigt är det fantastiskt härligt och väldigt vacker miljö. Stigen tråcklar sig fram på åsarna som finns mellan alla små sjöar i området, typisk Rogen terräng. Under sträckan möter vi några få vandrare och fiskare.

Moränåsar, vatten , gamla tallar och varglav
I området väster om Rogensjöön är det ett myller av moränåsar och små sjöar. Denna sjö verkar växa och den gamla leden går numera rakt ner i vattnet. Vi såg ingen avrinning från denna sjö så kanske den kan fortsätta att växa någon meter till i höjd innan den skvalpar över kanten till nästa sjö som låg något lägre.
I Femundsmarka finns flera fina små raststugor /Buer. Flera av dessa är gmla rester från tiden då skogshuggare och flottare var verksamma i området.

Vid en av alla dessa små sjöar hittar vi en fin tältplats på en smal udde som sträcker sig ut i det spegelblanka vattnet. Rutinen med att sätta upp tältet, bada i sjön för att sedan börja med middagen sitter fint och snart sitter vi och myser med mätta magar och nöjda med dagen. Vi kollar lite på kartan hur morgondagens rutt ser ut där vi tänker att vi ska tälta i närheten av Rogenstugan.

På en smal udde hittar vi en bra tältplats i det annars steniga och kuperade landskapet.

Älskar att vakna upp på morgonen i tält, fixa med frukost och koka kaffe. Det är ett fantastiskt sätt att starta dagen. Vi har ingen större brådska även om vi idag behöver vandra en bit över 20 km. Vid Reva passerar vi återigen gränsen och vandrar vidare på svensk mark.

Vid Reva finns en öppen raststuga

Från Reva fortsätter vandringen norrut och leden går upp mot Skedbrostugan. Vi väljer dock att ta leden närmast norr om Rogen och söder om berget Bustvålen. Vi möter en krutgumma som är 79 år som startat sin vandring i Mora, vandrat vasaloppsleden och sedn följt leden Södra Kungsleden. Hon berättar att hon ska upp till Tänndalen och att hon hoppas det finns lite mat att handla i Skedbrostugan då hon just nu har slut. Då vi har ganska mycket mat med oss så erbjuder vi henne en rejäl bit av torkad salami som hon tacksamt tar emot. Vi möter senare även 4 tyska ungdomar som även de vandrar Södra Kungsleden och ska till Fjällnäs.

När vi når fram till Rogen är det dags för lunch och jag passar på att ta ett lunchdopp vid den fina sandstranden vi hittat. Så skönt i värmen.

Vid Rogenstugan träffar vi Titti Lindgren som är stugvärd, hon är också barnbarn till den första platschefen på min arbetsplats STF Grövelsjön Fjällstation och delar med sig av några minnen och historier från den tiden. Vi tältar nere vid sjön och som vanligt tältet upp, bad och sedan middag.

Dags för näst sista dagen med målet vandra till stugan vid Storrödtjärn. När vi kommer upp på Tandsjövålen har vi en magnifik utsikt över hela Rogensjön.

Leden går över Tandsjövålen som i bra väder bjuder på denna fina utsikt över Rogen
Huggorm bland stenarna på väg ner från Tandsjövålen
Rogenområdet består till vissa delar av små åsar som gör att stigen slingrar sig fram och över dessa.

Storrötjärnsstugan ligger fint uppe på fjällheden. Vi bestämmer oss för att bo i stugan och vi har den helt för oss själva, ja tillsammans med den trevliga stuvärden förstås.

Sista dagen vandrar vi till Grövelsjön och cirkeln är sluten. Sammanfattningsvis var det väldigt kul att göra denna tur. Grötådalen är helt magiskt fin och Rogen området erbjuder verkligen en fin och variationsrik miljö. I delar av området får man räkna med att det tar längre tid en vad man kanske är van vid då terrängen är teknisk med stenar och kuperad upp och ner för moränåsarna. Det är gott om rinnande vatten men på några delsträckor är det lite längre mellan bäckarna så det är bra att planera för detta. I STF,s stugor finns möjlighet att handla vissa matvaror om man behöver komplettera. För planering av en tur i området är följande länkar användbara.

www.minkarta.se www.ut.no www.graenslandet.se
www.svenskaturistforeningen.se/boende/stf-rogen-fjallstuga/

www.svenskaturistforeningen.se/boende/stf-storrodtjarn-fjallstuga/

Storrödtjärnstugan