På dagstursvandring i Borgafjäll

Vi sticker från värmen i norra Dalarna och drar iväg till Södra Lappland och är nu vid Borgafjäll. Varför Borgafjäll kan man fråga? Jo vi har flera anledningar och en är att Borga fjällhotell är ritat av en av mina favoritarkitekter Ralph Erskine. Jag har länge tänkt att jag ska hit vid tillfälle men då det ligger vid vägs ände och man har liksom inte vägarna förbi så fram tills nu har det inte blivit av. En annan anledning är att vi aldrig vandrat i Borgafjällsområdet och vi vill gärna få bort den vita fläck från vår fjällvandrarkarta.
Här kan du läsa mer om Borga Fjällhotell

Mysig plats att hänga i Borgafjäll Hotells lobby. Den speciella öppna spisen finns även 2 våningar upp på en sällskapsyta ovanför restaurangen.

I Borgafjäll tar vi en väg som leder upp ovanför Fjällhotellet till en parkering precis vid ledstarten. Målet för dagen är att vandra upp till Klöverfjällstugan och förhoppningsvis med god sikt få lite kolla på en stor del av området.

Vi tog bilen upp till den nedre röda ringen och vandrade sedan upp till Klöverfjällstugan vid den övre röda ringen. Samma väg tillbaka

Ledstarten för den kombinerade sommar och vinterleden har nyligen flyttats några hundra meter västerut så kartan är inte riktigt korrekt, men det har så omtänksamt skrivit en skylt på den gamla ledstartens plats. Vi startar vandringen på nylagda spångar och vandrar över myrar med Tuvull, Ängsull och orkidéer som Jungfru Nycklar.

Lättvandrat på spång över myrarna i början av leden. Fjällblommor som tex Orkidén Jungfru Maria Nycklar är alltid lika trevligt att se.

Redan från start är vi nära trädgränsen som vi därmed når ganska snart även om vandringen uppför går i lugn takt. Vi passerar ett nybyggt vindskydd med eldstad och vandrar längs med porlande bäckar. Längre upp möter vi Lappljung, Krypljung och andra av kalfjällets typiska blommor. Väster om oss har vi nu Klöverfjällets branta östliga bergsida och vi kan ännu inte se stugan.

Perfekt plats för en kortare paus under vägen uppåt. Blickar bakåt och njuter av utsikten samt mumsar i oss några bitar torkat renkött.

Längre upp ligger det en del snöfält kvar och när vi kommer upp på flacken ser vi stugan ligga fint mellan de omgivande fjällen. Den ligger verkligen strategiskt för rast i samband med toppturer såväl sommar som vinter i detta område. Jag kan inte låta bli att tänka på alla fina topptursskidåk som dessa sluttningar kan erbjuda.

Fina sluttningar i olika väderstreck omger oss på vägen mot Klöverfjällstugan

För att komma fram till stugan behöver vi korsa en jokk som inte är så djup men ändå såpass så vi kan inte hoppa torrskodda på stenar eller bara vandra över utan att bli blöta. Vi ser resterna av en bro ligga utspridda nedströms där leden går över jokken. Vi väljer att följa jokken uppströms för att se om vi kan hitta ett ställe att ta oss över utan att ta av oss kängorna. Vi hittar en snöbrygga som vi efter kontroll finner tillräcklig stabil. Att vandra över snöbryggor kan vara riskabelt och kräver att du har kolla på riskerna och hur man bedömer dessa för att kunna göra ett medvetet val. I vårta fall är snötjockleken okej, vattendjupet under snön är grunt så vi riskerar inte att spolas med om någon går igenom. Snön i sig har också en bra hållfasthet så jag går över först och Elin följer efter när jag kommit över.

Det fanns flera snöbryggor att välja på. Denna valde vi inte då vi bedömde den för tunn samt att avståndet till vattenytan och vattendjupet skulle medföra att man åkte ganska långt ner om man trampade igenom.
Denna snöbrygga använde vi både upp och ner.

Under vägen upp har vi inte sett några andra människor och stugan har vi också för oss själv. Vädret är dock så bra att vi väljer att sätta oss utanför mot den soliga söderväggen för att njuta av matsäcken.

Lunch vid Klöverfjällstugan

En del mörkare moln syns längre bort men på oss lyser ännu solen. Från Klöverfjällets branter hör vi ett stenras. Den här tiden på året när det fortfarande ligger snö på högre höjd och temperaturen varierar mellan minus och plus så är stenras vanliga på branta fjäll. Vi ser också en liten grupp med renar högt upp på fjällsidan stående på ett av snöfälten.

Efter en lång lunch tar vi sedan samma väg ner igen och halvvägs ner har de mörka molnen kommit till oss och även täckta alla omgivande toppar med moln. Regnet kommer och går under vandringen ner men det stör inte oss då vi drar på oss regnställen som är med i packningen.

Framme vid bilen så tar vi den ner till Fjällhotellet för ett besök och för att se om vi kanske kan köpa en fika där. Då jag under många år arbetat med förvaltning och utveckling av fastigheter och bland annat ett stort innehav av Erskine ritade bostäder känner jag direkt igen den typiska arkitekturen.

I Hotellets lobby fanns lite information om Ralph Erskine och denna detaljritning.

Niklas som vi möter arrenderar hotellet under sommaren och berättare till vår förvåning att det normalt är stängt på sommaren. Vi gapar stort då det med denna fantastiskt fina fjällnatur borde finna en bra potential att locka dagstursvandrare som bor på hotellet. Vi frågar om det finns möjlighet att köpa en macka och han säger direkt att det fixar vi. Det är väl bäst om jag tar fram det nybakade brödet och pålägg så kan ni själva bygga er smörgås. Niklas driver normalt ett Hotell som heter MilleFiori i Italienska Cervina men kan inte det nu p g a Covid-19 pandemin. De fick då möjlighet att arrendera detta hotell och de har t o m kunnat erbjuda delar av sin personal som de har i Italien jobb i Borgafjäll. Grymt trevlig kille och bra lösning tycker jag. Vi tackar för oss efter mackan och drar vidare på nästa äventyr. Dagstursvandring i Marsfjällen.

Tack för att du tagit dig tiden att ta del av detta inlägg. Återkoppla gärna vad du tycker, ställ frågor och dela gärna detta till dina vänner om du uppskattar det som skrivs. Ju fler som läser, kommenterar etc desto mer pepp blir jag på att skriva mer. 🙂

Sköt om dig // Lars

Det var en gång en skog

Titeln till detta inlägg har jag faktiskt stulit direkt från en Podcastserie med samma namn som kom 2017. Mer om den längre ner.

Faktum är att titeln tyvärr är på väg att bli en realitet eller kanske t o m redan är det beroende på hur var och en av ser på begreppet skog. Skogsnäringen hävdar att vi aldrig haft mer skog medans andra hävdar att vi nästan inte har några skogar kvar. Jag sällar mig till den senare skaran. De industrialiserade metoderna som idag används i skogsbruket har medfört att den skog där jag, som liten pojke låg i på rygg omgiven av ormbunkar och blickande upp mot trädkronor av gamla tallar, ekar, lönnar och rönnar blir alltmer sällsynt och snart bara finns i de områden vi hunnit skydda. I mina barndoms skogar fanns också småkryp, bär, svampar, fåglar, myrmarker, rinnande vattendrag, fiskar, trollsländor, älgar, rävar och harar. Ja en mångfald där alla fick plats på naturens villkor. Det är alltså värden som försvinner för mig men också för många andra av planetens arter. Skogen som i snabb takt förbrukas och omvandlas till trädplantage skapa naturligtvis andra värden. Eller rättare sagt träden man tar från skogen. De andra värdena är sådant som bara försvinner när ytan markbereds och livsmiljöer tas bort som gör det omöjligt för de arter som tidigare levde i skogen att kunna leva där.

Men om det nu skapa nya värden vad är det?

Träden som huggs ner går i huvudsak till träprodukter, pappersmassa och energi. Det vill säga sådant som vi i vår tur som människor konsumerar och förbrukar. Det innebär i sin tur att vi faktiskt har ett val, och kan påverka skogsindustrin som också styrs av människor, genom vad vi väljer att konsumera.

Varför ska vi bevara skogen som livsplats för en mångfald av arter?

Så här skriver den Europeiska miljöbyrån

”Biologisk mångfald är en benämning på variationen av ekosystem (naturkapital), arter och gener i världen eller i en viss livsmiljö. Den är av yttersta vikt för mänskligt välbefinnande, eftersom den tillhandahåller tjänster som understödjer våra ekonomier och samhällen. Biologisk mångfald är också mycket viktig för ekosystemtjänster – de tjänster som naturen tillhandahåller – såsom pollinering, klimatreglering, översvämningsskydd, markbördighet och produktion av livsmedel, bränsle, fibrer och läkemedel.”

Detta perspektiv är utifrån mänsklig nytta men vi kan också se det utifrån ett etiskt perspektiv. Vilken rätt har vi att bestämma vilka arter som ska få leva eller dö. Varje art har sin rätt att finnas för sin egen skull precis som vi människor har det. Lägger man ihop detta så kan man se att naturen, som vi är en del av, är en helhet och människan är inte på något sätt naturens härskare.

Återkoppla gärna vad du tycker och lyssna gärna på podcastserien – Det ar en gång en skog. Länk till den hittar du här https://soundcloud.com/user-737403106 eller här https://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/ny-dokumentarserie-det-var-en-gang-en-skog